19 januari 2022

FREDAGSKRÖNIKAN

image

Hur man klämmer finnar och får sig en blivande fru

Nu menar jag inte att man ska ställa sig vid det lokala snabbköpet, invänta en finsk medborgare för att klämma honom eller henne i dörren. Sånt gör man bara inte.

Nä, detta handlar om helt andra finnar än Pekkor och Sirkka – Liisor.

Akne var en sak som vi var många som brottades med i ungdomens dagar, stora fula blemmor som sved, blödde och förpestade tillvaron rent allmänt.

Men, det fanns också fördelar med att ha dessa missprydande bulnader, även om man inte tror det.

Det var fest på gång, en inte alltför sällsynt händelse på den tiden. Det skulle klämmas en och annan mellis, klämmas både hit och dit, förhoppningsvis. Det var nya brudar på ingång.

Det blev en annan sorts klämning denna gång, det stod senare helt klart.

Framåt kvällen när festen hade ökat i varvtal, så sa min kompis...

- Vilken stor jävla finne du har i pannan, den ser ut som ett horn.

- Jamen, själv då, replikerade jag, du ser ju ut som en pizza i plåten, en Calzone med extra Mozzarella.

Så var då klämmarfesten i gång, splatt, splatt. 1-0 till mig, sa polaren när han hade avverkat den första.

1-1 sa jag, när jag hade tagit en stor fuling som satt längst ut på pipen hans.

Detta fåniga tilltag höll på och blodvite uppstod och skrattsalvorna avlöste varandra.

Publiken, alltså de övriga festdeltagarna, hejade ivrigt på.

I denna publik fanns det också en tjej som jag inte träffat tidigare. Hon såg ut att tycka att vi var omognare än dom finnar som vi klämde ut i varandras ansikten.

Hon hade ”raggats upp” av en annan kompis som förmodligen hade planer på att klämma annat än finnar.

Nu tyckte denna unga dam att det gick för långt, att nu fick det vara nog med dumheter och kom beväpnad med hushållspapper och Clerasil, ett ansiktsvatten som fanns i varje ung mans hem på den tiden, så satte hon stopp för det hela.

Det blev rengöring, omplåstring och en lektion i hur farligt och äckligt det är att klämma finnar….och barnsligt, vi borde begripa bättre...

Vad var det då som var så bra med finnar?

Jo, att den vårdande flickan och jag firade 47 år som ett par i måndags.

Tycke uppstod, som det brukar heta och om det berodde på mitt sargade nylle den gången ska jag låta vara osagt.

Vi har inte haft delade meningar om mycket här i livet, men denna sedelärande historia, den skiljer sig en del från det hon säger sig minnas av den kvällen, själv minns jag det som i går, det var precis så här det gick till.

En klämmig krönika blev det i alla fall denna fredag.

Lelle Wiborgh
Krönikör
  • Publicerat: 2021-07-09

  • |
  • Uppdaterat: 2021-10-08


Lelle Wiborgh är en fristående krönikör vars åsikter inte nödvändigtvis återspeglar Vi i Tyresös redaktion.
[ANNONS]

SENASTE DEBATT & OPINION

Julkrönika