30 november 2021

FREDAGSKRÖNIKAN

image

Var fan är mössan?

Det slog om direkt och morgonpromenaden blev av en helt annan karaktär. Luften slår emot mig när jag slår upp ytterdörren, det är ”plusminusnoll” väder. Hundarna ser förvånade ut, det är en annorlunda morgon.

Ritch-ratch, ritch-ratch, isskrapornas kör, en konsert i is-moll, folk blåser på sina händer mellan varven, gnider sina öron. Vantar och mössor ligger fortfarande kvar i den lilla bruna lådan i källaren, den som är märkt med ”vantar och mössor”, den har liksom inte kommit upp ur sin sommardvala ännu.

Hackspetten jobbar oförtrutet vidare, hans gyroupphängda hjärna har inte registrerat att det är kallt, han fryser heller inte, han jobbar på, frenetiskt...

Det prasslar på ett helt annorlunda sätt i dag, torrare, prassligare och det fylls hela tiden på med nedsinglande löv.

Färgprakten vill inte riktigt infinna sig ännu, det skiftar svagt, men inte mer än så.

Människor med uppslagna kragar hastar förbi, det är bråttom nu.

Lille Kalle sladdar genom hårnålskurvan, hans arm är extra lång i dag för mamma drar i den. En halväten Skogaholmare skulle ha hamnat i munnen om bara mamma släppte taget. Leverpastejen har för länge sedan lämnat scenen och ett par gurkskivor pryder asfalten bakom det stressade paret.

- Vi har försovit oss, mamma har bråttom.

Kalle tycks inte ha förståelse för det, utan protesterar högljutt. Det är svårt för mamma att både hantera mobilen och släpa med sig lilla Kalle.

Bilar med små gluggar att se ut igenom, passerar i rad…

Utan handskar så skrapar man inte mer än vad man behöver. Lådan märkt med ”vinterkläder” har inte blivit uppackad ännu och fingrarna har antagit en lätt blå ton. Bilförarna ser inte så mycket av världen, det gör att brallorna fladdrar när dom drar förbi mig, inte såg dom gubben med hundarna genom den lilla gluggen. Han får väl hålla sig ur vägen, tänker dom nog om de trots den lilla gluggen ändå såg mig och mina hundar.

Genom fönster som står på glänt hörs skvalet av duschar och en ljuvlig doft av nybryggt kaffe sprider sig, ännu har inte alla hunnit i väg till sina jobb. Morgonprommisen är sig ganska lik, förutom att det har blivit en annan årstid ”över en natt”. Det är lika fascinerande att se hur oförberedda vi är på att det blir höst i år också. Jag kan ju förbereda er alla på att efter en höst, så kommer det en vinter och då blir det ännu mer panik i lägret.

När man skalat av sig den varma jackan, lagt vantarna på hyllan och slagit sig ner med kaffekoppen, då är det rätt okej att hösten är här, alltså när man insett faktumet att det faktiskt är höst.

Ännu återstår många vackra och skapligt varma dagar, men den här morgons kyla tog oss med överraskning, precis som vanligt.

Lelle Wiborgh
Krönikör
  • Publicerat: 2021-09-26

  • |
  • Uppdaterat: 2021-10-08


Lelle Wiborgh är en fristående krönikör vars åsikter inte nödvändigtvis återspeglar Vi i Tyresös redaktion.
[ANNONS]
Lelles fråga

Inom kort öppna Akademibokhandeln en pop-up butik i Tyresö. Behöver Tyresö Centrum ytterligare en bokhandel?